Edda Magnason

NOVEMBER 2019 |
OLLE BERGGREN

Hon blev Guldbaggebelönad för sin tolkning av Monica Zetterlund i filmen Monica Z. Hon både skriver och producerar musik och har släppt tre skivor i eget namn. Vi träffade Edda för att prata musik, hennes karriär och bakgrund.

Hon har erövrat svenska folket i rollen som Monica Zetterlund. Fem år efter genombrottet på vita duken senare arbetar Edda Magnason vidare på den solokarriär hon inledde för 15 år sedan. En jakt på nya spännande ljud där klassisk popkultur möter indie och avantgarde.

Vi träffas på Malmö Live, den arena där hon tidigare gjort succé i Wiehe-showen ”…har du sett världen?”. Edda gör entré i Sten Broman-lila herrkostym, slips i samma färg, svart skjorta och ett par av sina (många) karaktäristiska glasögon (som hon inte ser utan) med rosarött glas. När vi småpratar om henens klädsel skiner Edda upp och summerar sin look med orden:

– Där Finlandsfärjan möter svår konst. Sen skattar hon så där skönt avväpnande som bara en ”flicka som talar skånska” kan. Edda Magnason, 35, har skapat musik på sin portastudio sen hon bodde hemma i Fyledalen (mellan Tomelilla och Ystad), sen hon var 15, och varit professionell artist sen 20. Hon inspirerades som liten av sin äldre syster att börja spela piano och stod därefter för underhållningen i det Magnasonska hemmet när familjen fick besök.

Med sina senaste skivsläpp, aktuella singeln ”Followers!” och EP’n ”Tune of a Crooner Pt1”, är Edda framme vid ett delvis nytt, helt eget sound, som också känns rätt i tiden. En form av orkestrerad pop som inte följer mittfåran och där man kan spåra så olika artister som Dusty Springfield, Lesley Gore, Scott Walker och en senare David Bowie. Edda skruvar sedan denna genre, som hade sin storhetstid i det tidiga 60-talet, ytterligare ett varv. Allt filtrerat via Eddas egen popestetik som går tillbaka till hennes tidiga experiment med Portastudion hemma på Österlen.

»Detta är Finlandsfärjan möter svår konst, ytterligheter som möts«

Så det är klart att man undrar: hur fixade hon att komma vidare efter att så starkt identifierats med Monica Zetterlund? Filmen Monica Z blev en mega-hit, årets film 2014, flera Guldbaggar varav en till Edda för Bästa Kvinnliga Huvudroll och ett soundtrack som sålde guld. Detta trots att hon var ett oprövat kort inom filmen.

– Egentligen sökte regissören Per Fly en Monica som inte var sångerska och som inte var lik Monica… Men av historien har vi lärt att stor konst ofta skapas utifrån ”missförstånd”.

Med svinrygg och en röst som var perfekt att tolka vemodet i Monica Z:s röst, från visa och svensk folklore till jazz, så var det ju inte hon. Eller så var det just det. Utan Edda hade förmodligen Monica Z aldrig blivit en sådan succé.

– Men det fins alltid en baksida som följer på framgången. Efter filmen trodde den stora publiken att jag lät som Monica, att jag sjöng jazz och spelade in min musik akustiskt – en tagning, live i studion, som jazzmusikerna på 60-talet.

Men Edda hade ju andra ambitioner. Hon var mer en artist i samma fåra som Björk (Edda har isländska rötter, hennes pappa är islänning), Kate Bush och Ane Bruun. Spännande ljudexperiment inom ramen för en modern singer/songwriter.  Edda gjorde några PR-spelningar i rollen som Monica Zetterlund efter filmen. Fullsatt. Publiken jublade. Men det var inte hon. Det var inte Edda. Sen släppte hon rollen och fortsatte med den musik hon alltid gjort i eget namn.

– Ena halvan som kom till mina konserter blev arga och besvikna när jag inte hade cocktailklänning på mig. Det var jobbigt.

Men vägen tillbaka var också längre än vad hon väntat sig.

– Jag är givetvis stolt, och glad. över filmen, och att jag fick en Guldbagge, det har betytt så otroligt mycket för mig.

– Det var länge sen jag hörde något med Monica, men kände en rysning när jag härom dagen hörde en Monica-låt.

Var det du som sjöng?

– Åh nej, jag lyssnar aldrig på mig själv, har aldrig själv satt på mitt Monica Z-album. Nej det var originalet!

»Efter filmen trodde den stora publiken att jag lät som Monica, att jag sjöng jazz«

Vad hände efter filmen, började Hollywood höra av sig…?

– Ja Hollywood hörde faktiskt av sig, jag fick en agent där och var över och testade för såväl Bond som Star Wars. Men det blev inget då.

– Jag fick flera erbjudanden i Sverige om liknande roller som Monica, filmer om personer verksamma på 60-talet.

– Jag tackade konsekvent nej, vill inte adoptera någon annan artist, jag vill inte göra rollen som en annan artist, det är alldeles för nära mig själv, säger Edda.

Nästa år får vi ändå se Edda i sin första filmroll som inte har med musiken att göra.

– Jag har en roll i den nya svenska serien ”Box 21” som kommer på Viasat. En serie som spelades in i Bukarest i våras.

– Ingen stor roll vilket jag lärde mig var svårare än att ha huvudrollen.

Däremot har Edda tackat nej till musikaler och Melodifestivalen. Som musiker har hon en stark integritet och låter nog ingen styra hennes musikaliska utveckling.

– De hörde av sig från Mello och sa att de hade en 60-talslåt som skulle passa mig, men det var ju knappast vad jag ville syssla med då. De ville att jag skulle var samma typ av sångerska som Monica igen.

Däremot tackade Edda ja till att vara med i Malmö Lives produktion ”… har du sett världen?” som bygger på Mikael Wiehes liv och hans sånger. Efter premiären var jag helt knockad av Eddas insats och skrev i Kvällsposten: ”Det låter bra denna kväll på Malmö Live, till stor del beror det på kvällens andra röst, Edda Magnason, en gång mest känd för sin roll som Monica Zetterlund. Edda har en magisk röst som är perfekt när det handlar om att tolka Wiehe och samtidigt ge vissa sånger en vintagekänsla så att vi förflyttar oss till 40- och 50-talets schlagerstjärnor. Hon har det där lite gammalmodiga vibratot och en sparsmakad koreografi som visar att hon har total kontroll på scenen. Eddas version av ”Titanic” är så känslomässigt laddad att klassikern får nytt liv denna kväll”.

– Jag är ju till viss del uppvuxen med Mikaels musik hemifrån, från Hoola Bandoola och framåt, så det kändes väldigt bra. Lyssnade in mig på hela hans produktion, såg utvecklingen, hur sångerna tog form i den här produktionen. Det var spännande. Lärde mig också mitt scenspråk under dessa föreställningar.

– Tidigare var jag van vid att sitta vid pianot och titta ner mot tangenterna, man tappar sin blyghet när man gör den typen av föreställningar.

Musikaler är däremot inte en genre Edda är svag för men nästa år kommer hon att vara med i Wermland Operas nya uppsättning av Orfeo i Karlstad.

»Hollywood hörde av sig, jag fick en agent där och var över och testade för såväl Bond som Star Wars«

Du växte upp i en stor familj i Fyledalen på den sydskånska landsbygden. Sex syskon, hästar, hundar och en pappa som arbetade som veterinär. Men du var också den enda i familjen som valde musiken och livet som artist.

– Ja vi var många, men folk kom och gick, vuxna syskon, deras fruar, vänner. En del var äldre och utflyttade, men det var för det mesta fullt liv. Jag hittade min plats vid pianot och senare vid min lilla portastudio. En värld jag kunde gå in i och drömma om något annat.

– Det fanns tidigt en dröm hos mig om den stora världen.

När Edda var 26 flyttade hon definitivt till Stockholm, där hon bott sen dess, men behöll sin skånska dialekt. Hon är en artist som inte försöker vara någon annan och skiljer sig markant, i sin musik och stil, från det vi kan bunta samman som ”Stockholms popscen”. Hennes stil är lite gammeldags, men ändå modern. Edda spelade in sitt första album på prestigefyllda jazzetiketten Caprice 2010 och fick fina recensioner i bland annat Svenska Dagbladet. ”Intuitiv, intelligent och poetisk”, skrev man bland annat. Även Eddas andra album, ”Goods” från 2011, inspelad hos Christoffer Lundquist (Roxette och Gessle) ute på den skånska landsbygden, fick fina recensioner.

Formen var satt: lite jazz, pop, visa, soul och klassisk musik. Alla Eddas rötter. Senaste tiden, inte minst påverkad av sin man, trummisen Niclas Lindström (som spelat med First Aid Kit) och som även är med i Eddas turnéband, säger Edda att hon upptäckt allt det hon tidigare hatade. Som saxofon, country, steel guitar och Elvis.

– Min man är ju mer inne på Americana så vi har påverkat varandra. Skönt att leva med en man som helt förstår den musik jag gör, han har också bidragit otroligt mycket till mina produktioner som trummis.

– De senaste sju åren har det för min del mest handlat om samarbeten, jag har alltid varit produktionens ”andra element”, alltid ute på hal is (!). Jag är inte skådis men gjorde Monica etc. Nu är jag inne i en ny fas, och är helt min egen, det är mitt eget sound.

»Jag hittade min plats vid pianot och senare vid min lilla portastudio. En värld jag kunde gå in i och drömma om något annat«

Detta får vi höra på ”Tone of a Crooner”, det album Edda just nu håller på att färdigställa och som släpps i början av nästa år.

– Det är nu Elvis och country smyger sig in i musiken, säger Edda och hyllar Elvis 60-talsinspelningar i Memphis. Det där magiska svänget utan fusk och några extra hjälpmedel.

Filmmusik verkar också vara något som skulle passa dig.

– Ja det skulle jag gärna göra, är en stor David Lynch-fan, hur han använder musiken. När jag var 20 gick jag på Gotlands Tonsättarskola, så det är inte så avlägset. På sin aktuella singel ”Followers” sjunger Edda om dagens fenomen, ”följare”, som på Instagram och Facebook. Men inte som en form av samhällskritik.

– Om hur vi låter oss underhållas av skit, vi klickar fram oväsentlig information när vi väntar på bussen, ändå är vi, även jag, så beroende. Men det är också en sorts kärlekslåt, en romantisk bild av vår tid.

Sen var det det här med kläderna, Eddas raffiga, lila scenkostym.

– Det ska vara som i musiken, högt i tak. Detta är Finlandsfärjan möter svår konst, ytterligheter som möts. Jag ville att vi i bandet skulle se ut som ett dansband klädda i samma kostymer.

– Jag designar gärna själv delar till scenografin, som lampor för att få en mer intim stämning när det krävs, skivomslag och mina olika scenkläder.

– Gillar de här originalen som finns ute i småstäder och byar, som i Lövestad, där det alltid finns någon som man känner igen på sitt sätt att kamma sig, kavajen som den där mannen alltid har på sig, kläder som berättar något om personen.

Lika tydliga tecken finns hos Edda Magnason – visuellt och i musiken. Skulle inte förvåna mig om hennes kommande album blir ett rejält genombrott. Och att Hollywood ringer igen.

FAKTA

NAMN: Edda Karin Hjartardóttir Magnason
ÅLDER: 35
GÖR: Artist, låtskrivare, producent, skådespelare.
AKTUELL MED: Singeln “Followers” och julsingeln “Twilight at Christmas Eve”, släppte tidigare i år EP’n “Tune of a crooner EP1”. Nytt album, “Tone of a Crooner”, i början av 2020.
UPPVUXEN: I Fyledalen, Österlen.
FAMILJ: Sambo med trummisen Niclas Lindström (som bl.a. spelat med First Aid Kit) och dottern Nanna, 4.
LYSSNAR PÅ JUST NU: Alabama Shakes och Britany Howards solodebut Jaime och Elvis, i synnerhet låtar som In the Ghetto “som jag upptäckte först nu”. Har även börjat lyssna en hel del på country och Americana. Det finns till och med en steel guitar med på min nya singel “Followers”.
LÄSER: Älskar Alice Munros noveller.
FILMKARRIÄR: Monica Z, den mest sedda filmen i Sverige 2013 (har setts av över 500 000). Den har också sålts till 23 länder utanför Norden och fick fyra Guldbaggar och Edda en Guldbagge för bästa kvinnliga huvudroll

TEXT Olle Bergren
E-Mail olle@galoreweekend.se
FOTO Daniel Askolin

Fler Intervjuer

oktober 2019
Fredrik Ericsson
september 2019
Fredrik Ericsson
augusti 2019
Fredrik Ericsson
» 0 « HUSHÅLL
3 EDITIONER
0:-
» 0 « Företag
3 EDITIONER
0:-