Hasse Andersson

Hasse tar emot i villan Music Hill på Bjärehalvön, bjuder på kaffe och frallor med cognacsmedwurst från Heberleins butik i Förslöv. Han är lugn och avspänd när han tar emot oss i sitt hem med egen studio i källaren, men avslöjar att han nu planerar sitt stora avsked med en turné sommaren 2019.

Om han sen kommer att sluta helt är väl osäkert, Hasse kommer alltid att finnas och just nu håller han även på att slutföra ett nytt album.

Han jagar inte längre en hit utan säger, ”jag har haft två megahits, Änglahund och Guld och Gröna Skogar, det räcker bra för mig”. Någon mer Mello blir det inte heller, trots påtryckningar från Generalen. Nu ska han äntligen, efter fyllda 70, kunna njuta av livet med hustrun Monica Forsberg, och tillbringa mer tid i Lake Worth, västra Florida, där han och Monica har sitt andra hem.

Hasse, i år har du fyllt 70 och du kan också fira 40 år som professionell artist. Men egentligen har du hållit på med musik ännu längre…

– Oh, ja. Men inte som proffs, jag spelade i popband och jag spelade i dansband och trubadurade en del. Men sen blev det lite mer så jag tänkte att det kan man ju leva på.

Jobbade du vid sidan om i början då?

– Ja, egentligen lossnade det inte riktigt förrän jag gjorde min första platta och då var jag 30.

Och vilken var den första plattan?

– Eva-Lena. Då hade Jonny, min bror, gjort en platta hos Dan Tillberg i Bellatrix-studion vid Värnhemstorget med sitt band som hette Rockvaktmästaren. Då tänkte jag, kan han så måtte väl jag också kunna, haha.

»…då lånade jag pengar på banken, åkte till Stockholm och knackade dörr hos alla grammofonbolag«

Den första, var det en singel? Var det då med Kvinnaböske band?

– Ja första upplagan av Kvinnaböske band och vi släppte den på skivbolaget Phonogram, som sen blev uppköpta av ett annat bolag och vi skulle få vänta ett halvår. Så då lånade jag pengar på banken, åkte till Stockholm och knackade dörr hos alla grammofonbolag. Till slut kom jag till Sonet och de gav ut vårt album och det gick jävligt bra – sålde väl cirka 18 000 ex av den.

  Det var första albumet då, vad hette det?

– Du ska inte kasta sten…

Bodde du här uppe då?

– Då bodde jag i Kvinnaböske, det var 1980.

Och då kom genombrottet..?

– Det riktiga, i hela landet, kom med vår tredje platta, Änglahund. För efter Du ska inte kasta sten… kom Annat var det förr, med låten om Skomagare-Anton. Men den spelade Alf Robertsson in och fick en hit. Sen kom Änglahund och då kunde de inte stoppa oss, då gick det inte.

Var detta 1982?

– Ja, men den blev en hit 1983.

Sen rullade det på och när du sedan närmade dig 70 så fick du ett andra lyft i karriären i och med Melodifestivalen. Det är väl också ett lite udda sammanhang?

– Ja och jag hade varit tillfrågad innan, men tackat nej. Jag tyckte inte det var mitt forum, jag passade inte där.

Din hustru Monica (Forsberg) har väl..?

– Jo, men hon sa att det var hennes grej och att jag kunde låta henne ha det ifred. Hon höll på med schlager och sånt, så kunde jag hålla mig till country. Sen spelade hon in en platta med Patsy Cline-låtar och när jag talade om för henne att det var Willie Nelson som skrivit Crazy så, ja… ha ha ha. Då var country inte lika sopigt längre.

Hon var inte lika mycket inne på country som du?

– Nej, hon var ju med Sten Nilsson och de vann en låt-tävling och fick åka till Nashville. Där träffade de Johnny Cash och Waylon Jennings och hon snackade med Waylon utan att veta vem han var.

Var detta innan du träffade Monica?

– Ja, vi träffades runt 1990.

Och då flyttade du från Skåne?

– Ja, det gjorde jag för jag ville ju bygga ett hus i Boarp, fick en jättefin tomt där. Då stoppade stadsarkitekten det. Då blev jag sur och flyttade till Värmland.

Så det var inte förrän du fick den här tomten där du bor i dag, som du flyttade tillbaka?

– Mmm, ja….

Men du är känd som Kvinnaböske, oavsett ”geografisk hemvist”….

– Oh ja. Alla var på mig – Hasse, du måste flytta hem igen.

»Där träffade de Johnny Cash och Waylon Jennings och hon snackade med Waylon utan att veta vem han var«

Uppe i Värmland blev det väl också en lite annorlunda karriär för dig? Lite nya uppgifter i form av olika uppsättningar, revy, teater etc…

– Ja, det var ju allt möjligt där, vi hade lite visor och det blev lite en kabaré. Det var lite annorlunda, de kände till mina mest kända låtar, som Anton och så, men när jag spelade låtar som Ann-Christin hade de inte en aning.

Blev det någon slags nytändning rent musikaliskt när du kom hem till Skåne igen?

– Alltså, jag blev ju nerringd av alla arrangörer, för de trodde att jag lagt av när jag flyttade till Värmland, att jag inte ville åka hit ner. Men det ville jag ju. Så jag fick massor av förfrågningar när jag flyttade ner igen.

Började du skriva mer också?

– Nja, det har jag gjort, från och till, hela tiden. Och du vet, jag kommer in i perioder… jag är rätt slö med skrivandet men när jag väl kommit igång, då går det. Men det är det där med att börja. Monica är mycket mer disciplinerad.

Kan hon ”gå till jobbet” och sätta sig och skriva en hit?

– Ja, hon kan sitta på flyget och skriva på spypåsen. Hon är makalös. Och nu har hon många projekt, dels ska hon till Peter Flack och hans revy, sen håller hon på med en musikal med Mello-veteranerna Torgny Söderberg, Lasse Holm och Pling. Och sen har hon ett annat musikalprojekt ihop med nån symfoniorkester. Och jag som trodde att hon skulle lugna ner sig, men det gör hon inte.

Men nu har bestämt dig för att ta det lite lugnare nu.

– Ja, programledarskapet (Mello) var ju inte min grej. Jag blev lovad att jag skulle prata med publiken och med artisterna, bara vara mig själv. Jag sa redan från början att jag är ingen snabbpratare van att referera sport… När jag sen öppnade munnen blev det ju tvärnit, ha ha ha.

Så du kan inte referera hockeymatcher?

– Nej, definitivt inte. Där satt den, hehe.

Efter det här med programledare, hur tänkte du med att gå vidare sen?

– Jag tänkte att nu börjar det bli dags att knyta ihop säcken. Jag har ju haft såna rundor och när vi åkte upp och startade Valsverket i Värmland för våra föreställningar så förlorade vi alla våra pengar. Sen fick jag en ny chans med Guld och gröna skogar. Då fick vi tillbaka allting och då tänkte jag, nu när vi är färdiga, nu ska vi sluta vara arrangörer och själva riska. Det vill jag inte mer. Sen bestämde vi att nu ska vi leva och njuta av det som vi slitet ihop. Vi är två arbetarungar och allt vi har det har vi skaffat oss själva. Det är inga arv eller gåvor, vi har själv jobbat ihop det vi har. Det är ju fantastiskt nu. Och vi gör roliga saker. Vi umgås mycket med min familj, även min exfru.

»Det är min sista turné, sen lägger jag ner bandet«

Men du skriver låtar fortfarande?

– Ja, och jag har sagt att jag ska göra min sista turné nästa år. Det är min sista, sen lägger jag ner bandet. Och skulle det vara nånting efter det så får man försöka ringa upp dem och höra om de kan vara med.

Är det nåt speciellt uttänkt till avskedsturnén, eller är det dina Greatest hits som gäller?

– Jag har ju alltid gjort Greatest hits på min turnéer. Det har ju varit så. Och det får det ju bli på denna också.

När ger ni er ut på den här turnén?

– Juli. Sen har vi en grej på gång – vi gjorde en rolig grej midsommardag nere i Öveds Eke.

Just det, med Olle Jönsson och..?

– Ja, Olle och jag och Monia Sjöström. Du vet där var ju 8 000 människor, helt makalöst. Så jag funderade, tänk om man skulle göra en sån resa till hösten.

Du, Danne Stråhed och Olle Jönsson?

– Ja. Men så har jag fått höra att det är svårt med Olle för han har så mycket med Lasse Stefanz och ska göra en turné på våren och en på hösten. Då går inte det. Så har vi snackat om nån annan.

Lite Traveling Wilburys eller Grymlings? Synd att inte Jönsson kunde för det är ju tre personligheter där.

– Nu fick jag precis ett sms att det kanske finns en öppning med Jönsson!

För Jönsson vill väl göra nånting utanför Lasse Stefanz också?

– Ja, han vill det, men sen tror jag inte Lasse Stefanz tycker så mycket om det…

Hur går det med musiken och inspelning av nya låtar – är ditt mål att få ihop låtar till ett album?

– Jag håller på… har väl åtta, nio nya låtar som jag har spelat in en del. Och så brukar jag alltid göra en nyinspelning på nån gammal som har försvunnit. För det är så jävla synd, en del låtar som bara försvinner.

Kan det tänkas att du släpper ett album då när ni ska på turné?

– Albumet ska ut innan turnén. Sen har jag släppt en bok och håller på för fullt och ska ut och signera.

»…det är så jävla synd, en del låtar som bara försvinner«

På tal om Norrviken som ligger i regionen – har hört att du ska flytta dit?

– Nej, men vi har köpt en lägenhet där, men det är liksom en pensionsförsäkring. För den dan vi är så gamla att vi inte kan bo här, så ska vi inte sätta ungarna i bekymmer eller att kommunen ska bestämma var vi ska bo, då säljer vi detta och flyttar ner till vår lägenhet på Norrviken.

Är det ett seniorboende?

– Det är vanliga bostadsrätter, men det pratas om att de ska ha nån sköterska och sådär. Kanske nån sjukgymnast. Och det ligger nära vårdcentralen.

– Och jag ska ha turnépremiär nästa år på Norrviken – midsommardag har vi premiär på slutturnén. Det är ju roligt för man knyter ihop säcken. Jag har ju haft några av mina finaste konserter där med Queen Ida och en massa andra.

I slutet av 2019 när allt klart – har du tänkt stoppa där?

– Nej. Sen ska jag plocka fram alla som har skrivit och frågat om jag inte kan spela på små teatrar, små hembygdsgårdar, små bygdegårdar och såna lokaler som tar 2-300. Berättar lite roliga anekdoter och så spelar man några låtar från karriären.

Finns det nåt du skulle vilja få gjort innan det är dags att lägga av?

– Jag har ju haft lyckan att få göra det mesta. Jag har spelat teater och jag har haft konserter och turnéer. Möjligen att jag skulle vilja spela på Sweden Rock, he he he.

På med läderbyxorna…?

– Ja, det blev ju inget med Hultsfred, men Sweden Rock är också en sån familjegrej. Och där har Wilmer X spelat. Och sen vill jag spela i Svedala – det är min favoritfestival.

Är det någon kvinna du skulle vilja göra en duett med?

– Nej, jag har ingen direkt nu, men där är ju många av de nya tjejerna som är… jag har ju träffat många på melodifestivalerna, Wiktoria, Jasmine Kara och alla de här. Och det skulle ju klart vara kul att göra det… om de vill sjunga med en äldre gubbe…

Ja, Wiktoria tangerar ju lite det här nya Nashville i vissa låtar, så hon hade kunnat funka bra med dig.

– Det hade garanterat funkat.

FAKTA

Namn: Hans Olle Lennart ”Kvinnaböske” Andersson
Ålder: 70 år
Familj: Hustrun Monica Forsberg, 68, barnen Lisa, Jenny, styvdottern Maria, fostersonen Jim, fem barnbarn.
Bor: Music Hill, Ängelsbäck på Bjärehalvön, har ett andra hem i Florida.
Yrke: Sångare och låtskrivare.
Fritidsintressen: Segla, spela golf, fiska, trädgård och resa.
Kuriosa: Spelat barnteater bland annat rollen som den stora busiga isbjörnen Isak i musikalen Svingelskogen. 1987 släppte Hasse singeln ”Heja Rögle” som i dag är en av de officiella laglåtarna. Fick smeknamnet ”Kvinnaböske” eftersom han bodde i byn Kvinnaböske utanför Båstad, och startade Kvinnaböske Band med några vänner.
Aktuell: Förbereder sin avskedskonsert sommaren 2019 och spelar in ett nytt album som släpps innan turnén, samt boken, ”Hasses Trädgård: Det växer så det knakar”.

Diskografi

1979 ”Eva-Lena” / ”En ballad om ett barn” (singel)
1980 Du ska inte kasta sten…
1981 Annat var det förr
1982 Änglahund
1983 Höstens sista blomma
1984 Hasse Andersson med lånade låtar och vänner till hjälp (med Siw Malmkvist & Peps Persson)
1985 ’tie bilder
1986 Jul i Kvinnaböske
1987 Mellan himmel och jord
1987 Heja Rögle
1989 En halvdansk
1991 Från mitt fönster
1993 Hasses bästa volym 1
1994 Från mitt hjärta
1996 Jul i Hasses lada (med Kvinnaböske Band)
1997 Den 14:e (med Kvinnaböske Band)
1999 Hasse & Monicas bästa volym II
2000 Boots & nya jeans
2002 Änglahund – En samling
2004 Nära dig (med Kvinnaböske Band)
2006 Här e’ ja’ (med Kvinnaböske Band)
2006 25 år i änglahundens spår
2008 Edvard Östen osse jag (med Kvinnaböske Band)
2009 Rögle BK
2010 Hasses jukebox (med Kvinnaböske Band)
2012 Låt aldrig ljusen slockna (med Kvinnaböske Band)
2013 Jag har skrivit mina sånger
2015 Guld och gröna skogar (med Kvinnaböske Band)
2015 Den bästa julen

Fler Intervjuer